Vår profil är holistisk

Det handlar om helhet, kropp, själ och hjärna — Man lär genom att processa och tänka förstås. Men man lär också genom att göra, och man lär genom att känna och beröras.

För att utvecklas och lära på bästa sätt behöver människan känna sig hel, må bra och uppleva sig sedd för den hon är. Det är därför vi har en holistisk profil som grund för vårt synsätt, vårt förhållningssätt till, och vårt bemötande av, barn och elever. Alla lär, och mår man bra och har det bra så går det både lättare och bättre.

Kunskap om hjärna och sinnen

Vi har skaffat oss extra kunskap om hjärnan, sinnena och kroppen. När vi inhämtat denna kunskap har vi fått klart för oss inte bara att vi alla är olika utan hur vi är olika och på hur otroligt många sätt vi kan vara olika. Det är fascinerande att inse hur vi, beroende på våra gener och erfarenheter, läser av världen väldigt olika, kommunicerar väldigt olika, processar och lär oss väldigt olika. Härur kommer också insikten att vi lär även genom kroppen och genom rörelse, och också genom våra känslomässiga upplevelser.

Hjärnhalvorna – helhet och känsla – delar och logik

Redan vid skolstarten har vi en hjärnhalva dominant. Vilken hjärnhalva som är dominant ligger till grund för hur vi processar och bearbetar intryck och information, till exempel:

Högerdominant utgår från helhet och kommer sedan till delarna
Vänsterdominant utgår från delarna och kommer sedan till helheten
Högerdominant ”känner in” och ”går på känsla”
Västerdominant angriper logiskt och strukturerar

Denna vetskap är viktig i lärsituationer. Där strävar vi därför medvetet efter att tydligt visa på både helheten och delarna för att nå och engagera alla. Därför är det också viktigt att ge utrymme för inflytande kring t.ex. arbetsmetoder eller i vilken ordning saker ska göras eftersom vi då får med oss dem som måste ”ha känslan med” för att uppleva mening och stimulans i lärandet.

Hjärnhalvorna – helhet och känsla – delar och logik

Redan vid skolstarten har vi en hjärnhalva dominant. Vilken hjärnhalva som är dominant ligger till grund för hur vi processar och bearbetar intryck och information, till exempel:

Högerdominant utgår från helhet och kommer sedan till delarna
Vänsterdominant utgår från delarna och kommer sedan till helheten
Högerdominant ”känner in” och ”går på känsla”
Västerdominant angriper logiskt och strukturerar

Denna vetskap är viktig i lärsituationer. Där strävar vi därför medvetet efter att tydligt visa på både helheten och delarna för att nå och engagera alla. Därför är det också viktigt att ge utrymme för inflytande kring t.ex. arbetsmetoder eller i vilken ordning saker ska göras eftersom vi då får med oss dem som måste ”ha känslan med” för att uppleva mening och stimulans i lärandet.

Om våra sinnen och varför vi ska ”sända på många kanaler”

Vår kropp är kors-kopplad så att höger öga, öra, hand och fot är kopplat till vänster hjärnhalva och vice versa. Därför blir det så här:

Öga och öra på höger sida ser och hör på vänster hjärnhalvas sätt, alltså delarna, detaljerna, sak-uppgiften, de enskilda orden…
Öga och öra på vänster sida ser och hör på höger hjärnhalvas sätt, alltså
helheten, sammanhanget, meningen, tonläget…

Det är också så att ett av ögonen är dominant, liksom ett av öronen, en av händerna och en av fötterna. Det ger, med hjärna och sinnen, en stor mängd av kombinationer av dominanser. Den specifika kombinationen för varje barn kallar vi för barnets ”profil”. Därtill kommer att de flesta har ett dominant sinne, som är det sinne som stödjer minnet bäst.

Med denna kunskap om olika ”profiler” och dominanta sinnen vet vi att vi måste ”sända på många kanaler”. För att optimera lärandet hos alla måste vi delge och bearbeta kunskapen via så många sinnen som möjligt, i tal, i bild, i handling och via känsel och känsla. Vi strävar också efter att såväl skoluppgifternas ”steg för steg”— strukturen, som syfte, mening och sammanhang ska vara tydliga i det dagliga arbetet för att undervisningen ska vara tillgänglig för alla elever med vars och ens olika sätt att ta in, processa, lära och minnas.

Om våra sinnen och varför vi ska ”sända på många kanaler

Vår kropp är kors-kopplad så att höger öga, öra, hand och fot är kopplat till vänster hjärnhalva och vice versa. Därför blir det så här:

Öga och öra på höger sida ser och hör på vänster hjärnhalvas sätt, alltså delarna, detaljerna, sak-uppgiften, de enskilda orden…
Öga och öra på vänster sida ser och hör på höger hjärnhalvas sätt, alltså
helheten, sammanhanget, meningen, tonläget…

Det är också så att ett av ögonen är dominant, liksom ett av öronen, en av händerna och en av fötterna. Det ger, med hjärna och sinnen, en stor mängd av kombinationer av dominanser. Den specifika kombinationen för varje barn kallar vi för barnets ”profil”. Därtill kommer att de flesta har ett dominant sinne, som är det sinne som stödjer minnet bäst.

Med denna kunskap om olika ”profiler” och dominanta sinnen vet vi att vi måste ”sända på många kanaler”. För att optimera lärandet hos alla måste vi delge och bearbeta kunskapen via så många sinnen som möjligt, i tal, i bild, i handling och via känsel och känsla. Vi strävar också efter att såväl skoluppgifternas ”steg för steg”— strukturen, som syfte, mening och sammanhang ska vara tydliga i det dagliga arbetet för att undervisningen ska vara tillgänglig för alla elever med vars och ens olika sätt att ta in, processa, lära och minnas.

Kroppen och vikten av lek och rörelse

Våra kroppar är byggda för aktivitet.Trötta använda muskler både minskar stress och gör hjärnan ”fri”. Forskning visar att delar av hjärnan växer vid regelbunden fysisk aktivitet, och det är framförallt delar som har att göra med lagring i långtidsminnet. Att även koncentration och kreativitet ökar efter fysisk aktivitet är konstaterat. Detta är viktig vetskap, liksom att det är kort och ofta som är det vinnande konceptet för att påverka skolresultaten. Så lite som fyra minuters aktivitet har effekt på prestationsförmågan. Därför har vi olika form av ”pausgympa” som avbrott i lektionspassen och vi har daglig utevistelse och stimulerar till rörelse och lek i alla våra verksamheter. Studier har fantastiskt nog visat att även om barnen inte fortsätter upp genom skolåldrarna med daglig rörelse, så har barn som rört på sig mycket i de lägre åldrarna faktiskt en bestående förbättring av sina skolprestationer ända upp på högstadiet.

Kroppen och vikten av lek och rörelse

Våra kroppar är byggda för aktivitet.Trötta använda muskler både minskar stress och gör hjärnan ”fri”. Forskning visar att delar av hjärnan växer vid regelbunden fysisk aktivitet, och det är framförallt delar som har att göra med lagring i långtidsminnet. Att även koncentration och kreativitet ökar efter fysisk aktivitet är konstaterat. Detta är viktig vetskap, liksom att det är kort och ofta som är det vinnande konceptet för att påverka skolresultaten. Så lite som fyra minuters aktivitet har effekt på prestationsförmågan. Därför har vi olika form av ”pausgympa” som avbrott i lektionspassen och vi har daglig utevistelse och stimulerar till rörelse och lek i alla våra verksamheter. Studier har fantastiskt nog visat att även om barnen inte fortsätter upp genom skolåldrarna med daglig rörelse, så har barn som rört på sig mycket i de lägre åldrarna faktiskt en bestående förbättring av sina skolprestationer ända upp på högstadiet.

Kroppen och dess reflexer

En annan kunskap som vi lagt till den holistiska som vår profil bygger på, är kunskap om kroppens reflexer och deras påverkan på kroppens funktion och utveckling. Reflexer finns ”programmerade” i våra kroppar för att leda den fysiska utvecklingen från ett stadie till nästa, från fostertiden, genom spädbarnstiden och vidare. Rörelser som från början sker som en reflex och har en speciell funktion för utvecklingen framåt, ska sedan integreras och inte längre vara reflexmässiga.

Ibland integreras inte reflexerna enligt ”schemat” eller också kommer de tillbaka på grund av händelser i livet. De påverkar då individen vad gäller t.ex. balans, att hålla sig upprätt i sittande, att göra rörelser som korsar kroppens mittlinje eller att läsa och skriva med flyt. Det går då åt energi till detta och mindre energi finns därmed för arbete och lärande, som blir mindre effektivt. Många reflexer från spädbarnstiden har samband med synen och utvecklingen av ögonens rörelser. Därför påverkas framförallt läsning och skrivning om dessa reflexer inte integrerats. Till exempel kan det hindra ögonen från att samverka vid fokusering vilket får till följd att det tycks som om man kastar om eller hoppar över bokstäver. Det fantastiska är att det aldrig är för sent att integrera reflexer. Det görs genom rytmisk rörelseträning. Med denna kunskap väver vi numera in rörelser som gynnar reflexintegrering när vi har pausgympa och rörelse i barngrupperna. Vi väver ihop det med lekar, sånger och ramsor, särskilt i förskolan och förskoleklassen. En del elever får också enskild träning som ett led i att tillgodose allas behov för att utvecklas optimalt och nå mål och kunskapskrav.

Kroppen och dess reflexer

En annan kunskap som vi lagt till den holistiska som vår profil bygger på, är kunskap om kroppens reflexer och deras påverkan på kroppens funktion och utveckling. Reflexer finns ”programmerade” i våra kroppar för att leda den fysiska utvecklingen från ett stadie till nästa, från fostertiden, genom spädbarnstiden och vidare. Rörelser som från början sker som en reflex och har en speciell funktion för utvecklingen framåt, ska sedan integreras och inte längre vara reflexmässiga.

Ibland integreras inte reflexerna enligt ”schemat” eller också kommer de tillbaka på grund av händelser i livet. De påverkar då individen vad gäller t.ex. balans, att hålla sig upprätt i sittande, att göra rörelser som korsar kroppens mittlinje eller att läsa och skriva med flyt. Det går då åt energi till detta och mindre energi finns därmed för arbete och lärande, som blir mindre effektivt. Många reflexer från spädbarnstiden har samband med synen och utvecklingen av ögonens rörelser. Därför påverkas framförallt läsning och skrivning om dessa reflexer inte integrerats. Till exempel kan det hindra ögonen från att samverka vid fokusering vilket får till följd att det tycks som om man kastar om eller hoppar över bokstäver. Det fantastiska är att det aldrig är för sent att integrera reflexer. Det görs genom rytmisk rörelseträning. Med denna kunskap väver vi numera in rörelser som gynnar reflexintegrering när vi har pausgympa och rörelse i barngrupperna. Vi väver ihop det med lekar, sånger och ramsor, särskilt i förskolan och förskoleklassen. En del elever får också enskild träning som ett led i att tillgodose allas behov för att utvecklas optimalt och nå mål och kunskapskrav.

Stress och lärande

Normalt använder vi båda våra hjärnhalvor i samverkan. Hjärnhalvs-dominansen, som nämns ovan, är främst avgörande när vi drabbas av stress. Vid stress tar den dominanta hjärnhalvan kommandot och man blir begränsad i sitt processande och agerande, i olika grad och på olika sätt beroende på sin profil. Det är därför vi arbetar så medvetet mot stress, strävar efter en stressfri vardag och lär eleverna metoder för att själva kunna motverka stress. Att vara o-stressad är en stor del av att må bra och lära sig optimalt.

Hur gör vi då? Punkt ett är ett respektfullt bemötande och ett bemötande där man tar sig tid. Rörelsen är också viktig då den lossar på stress. Den sker i grupp, men ofta också individuellt efter behov. Dessutom arbetar vi med regelbundna avslappningsövningar av olika slag. Det kan vara med fokus på andningen — som är viktigare än de flesta tänker på — eller som enkla meditationer där barnen leds in i olika miljöer och händelser. Då tränar de visualisering, sitt inre seende och inre hörande, som är så viktigt för att kunna processa kunskap inne i sitt huvud. Vi arbetar också med t.ex. handmassage eller massagesagor där barnen under ledning av vuxen får massera varandra. Det främjar respekt och socialt samspel. Att vi har mobilfria skoldagar, med ”mobildagis”, är också ett led i vårt anti-stress-arbete.

Stress och lärande

Normalt använder vi båda våra hjärnhalvor i samverkan. Hjärnhalvs-dominansen, som nämns ovan, är främst avgörande när vi drabbas av stress. Vid stress tar den dominanta hjärnhalvan kommandot och man blir begränsad i sitt processande och agerande, i olika grad och på olika sätt beroende på sin profil. Det är därför vi arbetar så medvetet mot stress, strävar efter en stressfri vardag och lär eleverna metoder för att själva kunna motverka stress. Att vara o-stressad är en stor del av att må bra och lära sig optimalt.

Hur gör vi då? Punkt ett är ett respektfullt bemötande och ett bemötande där man tar sig tid. Rörelsen är också viktig då den lossar på stress. Den sker i grupp, men ofta också individuellt efter behov. Dessutom arbetar vi med regelbundna avslappningsövningar av olika slag. Det kan vara med fokus på andningen — som är viktigare än de flesta tänker på — eller som enkla meditationer där barnen leds in i olika miljöer och händelser. Då tränar de visualisering, sitt inre seende och inre hörande, som är så viktigt för att kunna processa kunskap inne i sitt huvud. Vi arbetar också med t.ex. handmassage eller massagesagor där barnen under ledning av vuxen får massera varandra. Det främjar respekt och socialt samspel. Att vi har mobilfria skoldagar, med ”mobildagis”, är också ett led i vårt anti-stress-arbete.

Om stress, mat och måltider

Att äta är inte bara att stoppa mat i munnen och svälja. Vi vet att situationen runt maten är av stor betydelse för hur vi tar till oss näring och hur vi mår. Så hur gör vi då? Jo, hos oss äter många vuxna med barnen. Vi har lugn och ro och god tid när vi äter och efter maten är det lugn stund i klassrummet respektive vila i förskolan, av två skäl: Ingen ska ha bråttom att äta för att hinna först till någonting efter maten, och kroppen ska i lugn och ro få ta hand om maten i magen. Våra lugna matsituationer med hög vuxennärvaro gör att barnen lär sig om mat och får goda matvanor vilket är en mycket viktig förutsättning för lärande och utveckling.

Om stress, mat och måltider

Att äta är inte bara att stoppa mat i munnen och svälja. Vi vet att situationen runt maten är av stor betydelse för hur vi tar till oss näring och hur vi mår. Så hur gör vi då? Jo, hos oss äter många vuxna med barnen. Vi har lugn och ro och god tid när vi äter och efter maten är det lugn stund i klassrummet respektive vila i förskolan, av två skäl: Ingen ska ha bråttom att äta för att hinna först till någonting efter maten, och kroppen ska i lugn och ro få ta hand om maten i magen. Våra lugna matsituationer med hög vuxennärvaro gör att barnen lär sig om mat och får goda matvanor vilket är en mycket viktig förutsättning för lärande och utveckling.